av Johan Lindell, Karlstads universitet
Klass spelar roll för hur vi navigerar bland nyheter och journalistik – för vilka nyhetsgenrer vi gillar och ogillar, för hur ofta vi tar del av nyheter och för graden till vilken vi känner oss allmänbildade. Denna insikt kommer ur analyser av fokusgruppintervjuer med över 50 ungdomar ur olika klasspositioner och 3850 svenskars svar på en enkät. Resultaten presenteras i min bok Smaken för nyheter: Klasskillnader i det digitala medielandskapet (Nordicom, 2018).
I boken väver jag samman två strukturomvandlingar som ägt rum under de senaste 30-40 åren. Den ena omvandlingen gäller klassamhällets pånyttfödelse, den andra gäller utbudsexplosionen i medielandskapet.
Sedan mitten av 1980-talet var Sverige det land inom OECD där klyftorna mellan rika och fattiga ökade snabbast. Statistiska centralbyråns statistik vittnar om att den relativa fattigdomen bland arbetslösa, sjuka och pensionärer fyrfaldigades mellan 1990 och 2010. Vidare är arbetarklassen underrepresenterad bland de omkring fyrtio procenten av dagens ungdomar som väljer att läsa vidare vid högskola och universitet. Därtill är arbetarklassens söner och döttrar mindre benägna att söka sig till ”statusutbildningar” jämfört med medelklassen. I en studie från 2010 visar sociologen Mira Öhlin att barn ur tjänstemannahem är tio gånger mer benägna att ta examen från högskola eller universitet jämfört med barn ur arbetarklassen. Ekonomiskt och kulturellt kapital är således resurser som olika människor förfogar över till olika utsträckning. Tillgången till olika kapital tenderar att generera olika livsstilar, vägval och förväntningshorisonter (ett av Bourdieus huvudargument).
Parallellt med att klasskillnaderna ökar i Sverige har vi sett en utbudsexplosion i medielandskapet – driven av globalisering, avreglering av etermedier, och internets demokratisering. Idag skräddarsyr människor, utifrån olika klasspositioner och tillika förutsättningar, sina mediedieter. Medelklassen konsumerar Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och ser sig själv som allmänbildad och som människor vars åsikter är värda någonting. Arbetarklassen upplever ibland att ”allt går åt helvete” och att politik är något som andra får sköta. I högre utsträckning än andra vänder de nyheter ryggen. För den kulturella fraktionen av medelklassen är kulturjournalistiken viktig. För den ekonomiska medelklassen är det mer rimligt att ”veta vad dollarn står i”. Medelklassen målar upp en bild av en omotiverad och oförmögen arbetarklass som ”inte bryr sig om vad som händer i Afrika och Nepal” medan medelklassen, i arbetarklassens ögon, är pretentiösa snobbar som konsumerar ”för mycket” nyheter.
I dagens klassamhälle fungerar nyheter som statusmarkörer och kulturella gods som möjliggör för klasserna att dra symboliska gränser mot varandra. Ytterst är detta ett demokratiskt problem som bara kan tacklas med en politik för ökad jämlikhet och ökad medie- och informationskunnighet.
Smaken för nyheter finns att ladda ner på följande länk: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/publikationer-hela-pdf/smaken_for_nyheter_redigerad_180913.pdf
En kortversion av boken finns att lyssna på i podcasten Lära från lärda på följande länk: https://larafranlarda.com/avsnitt-84-nyhetskonsumtion-kopplat-till-klass/