Migration, rasism, yttrandefrihet och ”kulturella konflikter” utgör några av vår tids mest omdebatterade frågor. Detta kan ses i ljuset av hur samhället i allt högre grad påverkas av den pågående globaliseringen. I det här sammanhanget har journalistiken en särskilt viktig roll, både som arena för debatt och reflektion, och som granskare av de samhälleliga konsekvenserna av globaliseringen. Inom medieforskningen har det länge funnits en tradition av att studera hur den här utvecklingen beskrivits inom exempelvis utrikesjournalistiken, medan kulturjournalistiken lämnats i princip ostuderad. Mot den här bakgrunden påbörjas inom kort ett forskningsprojekt om svensk kulturjournalistik i press, radio och TV med särskilt fokus på politik och omvärldsbilder. Medverkade forskare är Kristina Riegert (projektledare) och Anna Roosvall från Stockholms universitet samt Andreas Widholm från Södertörns högskola.
Projektet inriktar sig primärt på hur omvärlden skildrats inom svensk kulturjournalistik i press, radio och TV under fyra decennier (1980-2010-talet), en tid som inbegriper globala geopolitiska omdaningar, utvecklingen av nya internetbaserade medieformer, samt djupgående förändringar inom mediebranschen. Syftet är att utforska hur svensk kulturjournalistik – genom de sätt på vilket den praktiserats och definierats inom olika medieinstitutioner vid olika tidpunkter – beskriver platser, människor och händelser i vår omvärld. Vilka omvärldsbilder utmärker kulturjournalistiken? Hur förhåller sig dessa till samhällsförändringar och den medieteknologiska utvecklingen? Flera scenarier är tänkbara. Kulturjournalistiken kan inbegripa mer mångfacetterade perspektiv än exempelvis utrikesjournalistiken och erbjuder på så vis plats åt flera olika kulturer, människor, platser, identiteter och perspektiv. Den kan också följa de utvecklingslinjer som karaktäriserar journalistiken generellt, där innehållet blir allt mer likriktat och standardiserat. Dessa scenarier kan ses som ytterligheter på ett spektrum av tänkbara utvecklingstendenser inom olika perioder och medietyper.
I fyra delstudier 1) kartlägger vi genom kvantitativ innehållsanalys kulturjournalistikens omvärldsbilder 1983-2015, 2) Intervjuar vi journalister och redaktörer som varit aktiva under denna tidsperiod om globaliseringens och medieutvecklingens betydelse för kulturjournalistiken, samt om kulturjournalistikens roller i relation till demokratin, 3) jämför vi hur globala händelser konstrueras och cirkuleras i kulturjournalistiken jämfört med utrikesjournalistiken i olika medier, samt 4) utforskar vi hur kulturdebatter om nationella och etniska identiteter konstrueras, och cirkuleras inom och emellan olika kulturjournalistiska institutioner samt sociala medier.
Projektet är det första i sitt slag i Sverige, och kommer att bidra med viktig kunskap om kulturjournalistikens förhållande till globaliseringen, samt dess demokratiska roll i samhällsdebatten. Genom det historiska och multimediala perspektivet kommer projektet att resultera i kunskap om hur förändringar och variationer i utbudet samspelar med både tekniska och yrkesmässiga förändringar inom olika medier. Sist, men inte minst berör projektet brännande globala samtidsfrågor då det utforskar hur kulturjournalistiken bemöter och diskuterar den allt mer påtagliga rasismen och nationalismen i Europa.
Kristina Riegert, Anna Roosvall, Andreas Widholm