Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken: Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris

Forskningsprojektet, vid Örebro universitet, är finansierat av Vetenskapsrådet och baseras på premissen att flera dramatiska händelser under 2015 – som flyktingkrisen och terrorattentaten i Paris och Köpenhamn – gynnat en växande och allt mer synlig rasistisk europeisk opinion. Denna opinion växer också i en period då det europeiska samarbetet skakas i grunden.

Continue reading

Mediehistorisk forskning som ger nyanser åt svensk presshistoria

Storstadens dagbok: Boulevardpressen och mediesystemet i det sena 1800-talets Stockholm (Lund: Mediehistoriskt arkiv 2016, 288 s.) är titeln på min avhandling i mediehistoria. I studien intresserar jag mig för ett osynliggjort och styvmoderligt behandlat segment av det sena 1800-talets svenska tidningspress – boulevardpressen. Boulevardpressen var veckotidningar som spreds i stora delar av landet, men med huvudstaden som huvudsakligt avsättningsområde. Stockholm och dess nöjes-, kultur- och societetsliv utgjorde dessutom dessa tidningars huvudsakliga intresseområde. Inte heller saknade den något som förefaller vara mer eller mindre konstant under den professionella journalistikens historia, navelskådandet – (i det här fallet) tidningsmännens upptagenhet vid tidningsskriveri och tidningsskrivare.

Continue reading

Datajournalistik vid Stanford

Jag kom nyligen hem efter två månader som visiting student researcher på CESTA (Center for Spatial and Textual Analysis) vid Stanford University, där jag bland annat närvarade vid symposiet ”Exploring the interface between journalism and computing” som anordnades av Department of media and communication studies. Att symposiet ägde rum på Stanford är ingen slump. Bortsett från närheten till Silicon Valley har universitetet en inriktning inom journalistutbildningen som lär studenterna att använda digitala verktyg och material för att göra journalistiska reportage. Även i andra humsam-discipliner ligger Stanford i framkant vad gäller att integrera digitala verktyg och metoder i sin verksamhet, så som statsvetenskapen (t ex Justin Grimmer) eller the Literary Lab (som leds av Mark Algee-Hewitt).

Continue reading

Gästinlägg av Johan Fornäs

University of Amsterdam framträder som en rörig mångfald med diffusa gränser och många broarna. Där tillbringar jag några månader som gästforskare vid institutionen för Media Studies. Amsterdam är klart mindre än Stockholm och transporterna är praktiska och billiga, med täta spårvagnsturer och bekväm cykling, så tillvaron är bekväm.

Continue reading

Intryck från Sydafrika

För sju år sedan kontaktade jag Center for Communication and Media Studies (CCMS) vid University of KwaZulu-Natal i Sydafrika, för att inleda ett Linnaeus-Palme-samarbete som hittills resulterat i att ett tiotal studenter och sju kolleger från bägge ställena besökt varandras lärosäten några veckor åt gången. Platsen är säkert inte obekant för många av FSMKs medlemmar. För fyra år sedan höll IAMCR sin konferens där med temat North-South Conversation.

Continue reading

Gästinlägg av Stina Bengtsson

Att vara gästforskare vid London School of Economics and Political Science är att befinna sig i en av den europeiska medieforskningens noder. Härifrån levereras varje år en strid ström av böcker, artiklar, keynotes, men också viktig samhällsdebatt. Så gott som alla medarbetare är världskändisar, åtminstone inom sina fält, och man har en stor grupp av gästforskare som kretsar kring institutionen, flera av dem i åratal. Inte konstigt, med tanke på hur väl mottagen man blir som gästforskare här.

Continue reading

Gästinlägg: Network Journalism and the Democratisation of the Egyptian Society – A Presentation of a Post Doc Project soon coming to an end

The aim of the project is to examine the news organisations use of social media in building a sustainable democratic public sphere in the post revolution era in Egypt. The project builds on my dissertation Journalism in a Network: Role of ICTs in Egyptian Newsrooms where I studied the convergence of ICTs into mainstream news media. The dissertation further studied journalists’ utilization of new media, especially social media, in creating a democratic network sphere that eventually lead to the 25 January revolution in Egypt.

Continue reading

En rapport från Ohio State University

Att tillbringa en period vid ett utländskt universitet innebär, i alla fall för mig, ständiga reflektioner kring skillnader och likheter med min hemmainstitution. Under den gångna höstterminen har jag varit gästlärare vid Ohio State University (OSU) i Columbus som en del av Teaching Sabbatical-programmet finansierat av STINT. Det har varit intressant att se hur många av de utmaningar vi brottas med i Sverige går igen i det amerikanska universitetssystemet. Hur skapas det en god pedagogisk situation på kurser med över hundra studenter? Hur hanteras en situation där det finns stora skillnader både i förkunskaper och ambition hos studenterna? Vilka är de bästa sätten att knyta undervisningen till pågående forskning vid institutionen i allmänhet och den undervisande lärarens forskning i synnerhet? Det finns alltså stora likheter i de utmaningar som universitetslärare ställs inför men också hur dessa diskuteras och i de sätt universitetslärare på olika sätt försöker hantera dem. Det jag tänkte ta upp här handlar dock om ett sätt att arbeta inom medie- och kommunikationsvetenskap som jag inte stött på i svensk kontext. Åtminstone på det systematiska sätt som det genomförs på School of Communications vid OSU. Det handlar om det utpräglat kvantitativa upplägget på examinationerna och systemet för studenters deltagande i forskningen som går under namnet Communication Research Experience (C-REP).

Continue reading

Gästinlägg: Fredrik Stiernstedt

Årets julkalender i SVT, Tusen år till julafton, har lett till intensiva diskussioner. För tråkig, för vänster och för lite snö, är några av de kritiska synpunkter som hörts i debatten. Nu är det visserligen så att TVs julkalendrar har en särskild plats i svenska föräldrahjärtan och att det är en gammal god svensk jultradition att en smärre tomteparad av upprörda medborgare låter julilskan flöda över televisionens lucköppningar veckorna före dopparedagen. Men när det kommer till årets upplaga av julkalendern tycks det finnas en särskild hätskhet och intensitet i årets debatt. Det har i sin tur föranlett en debatt om debatten. Vad beror det på att människor är så upprörda och arga? Hur ska vi förklara denna starka reaktion på vad som faktiskt bara är ett TV-program? Ytterligare en tomteparad marscherar ampert genom offentligheten med säckarna fulla av förklaringar.

Continue reading

Nytt forskningsprojekt om svensk kulturjournalistik i förändring

Migration, rasism, yttrandefrihet och ”kulturella konflikter” utgör några av vår tids mest omdebatterade frågor. Detta kan ses i ljuset av hur samhället i allt högre grad påverkas av den pågående globaliseringen. I det här sammanhanget har journalistiken en särskilt viktig roll, både som arena för debatt och reflektion, och som granskare av de samhälleliga konsekvenserna av globaliseringen. Inom medieforskningen har det länge funnits en tradition av att studera hur den här utvecklingen beskrivits inom exempelvis utrikesjournalistiken, medan kulturjournalistiken lämnats i princip ostuderad. Mot den här bakgrunden påbörjas inom kort ett forskningsprojekt om svensk kulturjournalistik i press, radio och TV med särskilt fokus på politik och omvärldsbilder. Medverkade forskare är Kristina Riegert (projektledare) och Anna Roosvall från Stockholms universitet samt Andreas Widholm från Södertörns högskola.

Continue reading