Vad är det här för film? Om affektiva mockumentärer och åskådarskapshändelsen som ett omförhandlande av faktualitetsdiskursen

Miriam von Schantz, Örebro universitet

Vi vet nog de flesta av oss hur det funkar. En bestämmer sig för att se en film. Vad är det här för film? frågar en sig, varpå svaret efter att ha tagit del av någon form av varudeklaration (recensent, baksidestext, kamrat) kanske lyder: en dokumentär! En action! En fransk komedi! Följaktligen ställs mottagningsfrekvensen in på att “lära sig något om verkligheten”, “fly verkligen”, “förundrat konstatera att humor verkligen är kulturellt betingat”. Men vad händer när förväntningarna ställs på spel? När vi inleder vår interaktion med den rörliga bilden i tron att vi ska lära oss någonting om exempelvis verkligheten men landar i en existentiell kris, med frågor surrande som Vad är sant? Vad är falskt? Vad är verkligt?! och kanske mest irriterande, Varför blir jag så påverkad av att inte veta?

Continue reading

How my research topic helps me cope with post-doctoral life: humour as a calibrator of emotion and distance

Humour isn’t only about fun and games. A lot of it is really about the opposite. In researching satire engagement, I’ve come to realise not only that it is one of our main ways of coping with problems, on an emotional level, but that it is a way for us to dare, or have the strength, to feel anything at all, and to realise other feel the same way we do. This may seem like a bit of a paradox, as humour creates distance too – but perhaps it’s a bit more complicated – perhaps humour is a way of calibrating our feelings.

Continue reading

Forskning på video

Rent anekdotiskt har jag funnit att medieforskare generellt hamnar ytterkanterna av diffusionsteorins klockkurva: en är antingen en early adopter eller en late adopter, aldrig mitt emellan. Jag känner många kollegor som alltid skaffar den senaste iPhone-modellen, den nya streaming-servicen och som skaffar konto på alla nya sociala medie-plattformar.

Continue reading

Ulrika Olausson om hennes och Peters Berglez Formas-projekt

Många av dagens samhällsproblem är direkt eller indirekt kopplade till naturen och hur vi hanterat – och fortfarande hanterar – denna. De gigantiska problemen med naturmiljön i form av klimatförändring, försurning och plastifiering av världshaven, utarmning av den biologiska mångfalden etc. leder till lika stora sociala problem i form av flyktingströmmar, fattigdom och försämrad folkhälsa, för att bara nämna några få. Det finns förstås många orsaker till att vi hamnat där vi nu befinner oss, men i grunden ligger ett dualistiskt tänkande där vi betraktar oss själva som separerade från naturen. För om vi upplöste natur-kultur-dikotomin och på djupet – och nu menar jag på djupet – såg oss själva som del av naturen (eller naturen som del av samhället för den delen), skulle vi väl omedelbart sluta upp med att äventyra jordens livsuppehållande system av vilka vi alla är beroende? För vad spelar det för roll om ekonomin går framåt, när dessa system går under?

Continue reading

Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken: Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris

Forskningsprojektet, vid Örebro universitet, är finansierat av Vetenskapsrådet och baseras på premissen att flera dramatiska händelser under 2015 – som flyktingkrisen och terrorattentaten i Paris och Köpenhamn – gynnat en växande och allt mer synlig rasistisk europeisk opinion. Denna opinion växer också i en period då det europeiska samarbetet skakas i grunden.

Continue reading

Mediehistorisk forskning som ger nyanser åt svensk presshistoria

Storstadens dagbok: Boulevardpressen och mediesystemet i det sena 1800-talets Stockholm (Lund: Mediehistoriskt arkiv 2016, 288 s.) är titeln på min avhandling i mediehistoria. I studien intresserar jag mig för ett osynliggjort och styvmoderligt behandlat segment av det sena 1800-talets svenska tidningspress – boulevardpressen. Boulevardpressen var veckotidningar som spreds i stora delar av landet, men med huvudstaden som huvudsakligt avsättningsområde. Stockholm och dess nöjes-, kultur- och societetsliv utgjorde dessutom dessa tidningars huvudsakliga intresseområde. Inte heller saknade den något som förefaller vara mer eller mindre konstant under den professionella journalistikens historia, navelskådandet – (i det här fallet) tidningsmännens upptagenhet vid tidningsskriveri och tidningsskrivare.

Continue reading

Datajournalistik vid Stanford

Jag kom nyligen hem efter två månader som visiting student researcher på CESTA (Center for Spatial and Textual Analysis) vid Stanford University, där jag bland annat närvarade vid symposiet ”Exploring the interface between journalism and computing” som anordnades av Department of media and communication studies. Att symposiet ägde rum på Stanford är ingen slump. Bortsett från närheten till Silicon Valley har universitetet en inriktning inom journalistutbildningen som lär studenterna att använda digitala verktyg och material för att göra journalistiska reportage. Även i andra humsam-discipliner ligger Stanford i framkant vad gäller att integrera digitala verktyg och metoder i sin verksamhet, så som statsvetenskapen (t ex Justin Grimmer) eller the Literary Lab (som leds av Mark Algee-Hewitt).

Continue reading

Gästinlägg av Johan Fornäs

University of Amsterdam framträder som en rörig mångfald med diffusa gränser och många broarna. Där tillbringar jag några månader som gästforskare vid institutionen för Media Studies. Amsterdam är klart mindre än Stockholm och transporterna är praktiska och billiga, med täta spårvagnsturer och bekväm cykling, så tillvaron är bekväm.

Continue reading

Intryck från Sydafrika

För sju år sedan kontaktade jag Center for Communication and Media Studies (CCMS) vid University of KwaZulu-Natal i Sydafrika, för att inleda ett Linnaeus-Palme-samarbete som hittills resulterat i att ett tiotal studenter och sju kolleger från bägge ställena besökt varandras lärosäten några veckor åt gången. Platsen är säkert inte obekant för många av FSMKs medlemmar. För fyra år sedan höll IAMCR sin konferens där med temat North-South Conversation.

Continue reading

Gästinlägg av Stina Bengtsson

Att vara gästforskare vid London School of Economics and Political Science är att befinna sig i en av den europeiska medieforskningens noder. Härifrån levereras varje år en strid ström av böcker, artiklar, keynotes, men också viktig samhällsdebatt. Så gott som alla medarbetare är världskändisar, åtminstone inom sina fält, och man har en stor grupp av gästforskare som kretsar kring institutionen, flera av dem i åratal. Inte konstigt, med tanke på hur väl mottagen man blir som gästforskare här.

Continue reading